Träffade det blivande brudparet Joakim och Cecilia i tisdags.

Ljuset vid sjön var alldeles underbart, och ni som känner mig vet att jag är hemskt svag för motljus.

En bild som jag gjort lite annolunda i färgtonerna.

En av favoriterna från gårdagens fotografering.

Lite ISO-brusig men hon är ju söt ändå :)

En liten bild på Julia och henne fina vovva som jag glömt visa.

I fyra veckor har jag medvetet avstått från att boka fotograferingar, just för att få lite semester. Men nu börjar fotograferingarna närma sig, och jag sparkar igång höstsäsongen med en bröllopsfotografering nästa helg. Och javisst, höll på att glömma att jag har en gravidfotografering på söndag, egentligen när jag har semester men jag är så sugen på att fota så det är struntsamma att jag hade planerat att vara ledig. 

Jag är sjuk taggad för att fota bröllop, det ska bli enormt kul! Har ett anteckningsblock med mig ständigt, och plitar ner idéer och funderingar som poppar upp. Så jag har även en konsultationen blir i början av nästa vecka, och sedan rullar det på med familjefotograferingar och barnfotograferingar. Precis som jag vill ha det :)

Har dessutom flaggat för att jag vill ha lite parfotograferingar, så det bokade jag snabbt in två stycken. Höstiga toner och massa förälskelse, kan man annat än se fram emot sådana fotograferingar.

Ovan en bild på dundersöta Ella, barnens yngsta kusin.

"Glömde visst bort att det utlovades en rapport om mig.

Fast, det där är ju länge sedan nu. Jisses, vem bryr sig om det? Nu är jag en glad valp som just kommit på hur man busar på riktigt. Ni vet, bitas, skälla och bjäffsa, sno strumpor och gnaga i sladdar och böcker.

Jag mådde rätt tjyvens där ett tag, grönrockarna trodde det var ute med mig. Fast efter ett par dagar med dropp och lite antibiotika så var jag piggelin. Eller i alla fall på benen. Matte trodde att hon fått en lugn valp, tji fick hon. Jag har två veckorns uteblivit bus att ta igen.

Bäst är det att busa med min halvbror, Bonzo. Jäklar i min lilla låda vad jobbig han är! Bits och nyps och drar i öronen på mig. Och skriker gör han! Så fort jag vill gå undan är han där och gapar och skriker på mig. Typiskt grabbar.

Nä, här kan jag inte knattra längre, ska spela lite LEGO Batman med storebror.

Bit & Kyss // Esther"

Och bloggen vilar lite. Fast en stor del av bloggens vilopaus har varit pga en förlamande oro för lilla valpen som bor här hemma. Jag har inte fått något vettigt gjort alls, mest kuskat runt mellan olika veterinärstationer, lämnat och hämtat lillvovvan. Däremellan oroat mig. Massor. Hon har varit riktigt dålig, och precis alla göromål känns så små och oviktiga i jämförelse med ett litet liv som kanske kommer släckas. Men nu är hon på bättringsvägen. Och jag har ägnat några timmar åt jobb nu. Tillbaka till verkligheten alltså.

Mot kvällningen kanske det kommer en liten update från EsterPester själv. Om hon kan slita sin 750-grams kropp från det varma, ulliga fårskinnet hon fått.

Just nu sitter jag med lite bildbeställningar, utför några ändringar på bilder (kul att många gillar den här sepiatonade modellen på bilderna jag gjort), samt pillar på hemsidan.

Jag har tre veckor kvar av min semester, oj så skönt. Tyvärr börjar det verkligen blir sensommar, kyligare på kvällarna och det liksom rasslar i björkarna. Typskt sensommar. Men jag älskar ju hösten, så jag kan inte påstå att jag har någon ångest. Kyliga höstdagar är underbara på sitt vis!

Nu ska jag sätta fart med lite jobb här innan resten av familjen slår upp ögonen.

Ovanstående bild hade jag inte tänkt att använda, men så tittade jag närmre på den och såg hur fin den var. Jag har bara lagt den vanliga sepiatonen över, för den gillar jag personligen bäst.

Men titta på orginalbilden, som är alldeles rå ur kameran. Jättefin, eller hur.

Jag har glömt bort att blogga.

Normalt sett brukar jag ha det i åtanke, men sedan prioritera bort det (oftast till förmån för sömnen). Men de sista dagarna har jag inte ens tänkt tanken att sätta mig vid datorn. Wierd!

Jag har en tävling på Facebook om ni vill kika. www.facebookse/hannamariafoto är adressen för den som vill delta.

De senaste dagarna har jag även pillat på hemsidan, gjort några smärre förändringar som ni förmodligen inte ens märkt. Men som underlättar för mig.

Jag vill hemskt gärna ha in omdömen om HannaMariaFoto, så har du inte lämnat något ris eller ros så gör det! Formuläret finns på förstasidan på www.hannamariafoto.se.

Kanske bör visa en bild också, denna är efter fotografetingen med Josefina och söta Saga. Ute vid underbara Yxtaholms slott.

Nu är det dags för mig att natta mina småkillar.

Härligt med semester och sommarlov!

-Och jag är anledningen till att min matte inte hinner producera bilder i något rasande tempo (som om hon gjort det innan, men bra att kunna skylla på mig). Jag är nu nio veckor gammal, och har bott här i snart en hel vecka! Jag älskar familjens två galna barn, jag tror de gillar mig också, för de sitter alltid på golvet så jag kan klättra upp och slicka på dem. Matte hade någon konstig idé om att jag skulle sova i en bur på golvet. Glöm det, bruden! Skällde pep jag. Hela natten närmare bestämt. Tills husse fräste att han gick med på vad som helst bara det blev tyst. Jag vet hur de ska tas! Så nu sover jag på mattes kudde. Vid halsen, alldeles under örat. Jätteperfekt, för vill jag att hon ska vakna och ta mig utt på en kisstur är det bara att slicka lite, så kastar hon sig upp som en, typ, vettskrämd jakthund.

Tyvärr fick jag en dålig start här, en möte med Häxan här hemma (familjens stora hund) gav mig bl.a. en ögoninflammation och svullnad, (och ett akutbesök på Strömsholms djurklinik) och jag har sett lite skum ut i mina båda ögon de senaste dagarna. Jag lärde mig att jag absolut inte ska bjuda in den stora hunden till lek, för hon leker inte som jag. Matte säger att jag sett ut som en blandning mellan Quasimodo och Gollum. Tur för mig att jag inte vet hur de ser ut. Själv tycker jag att jag ser farlig ut. Nästan som en liten vampyr. Kolla in mina mjölkisar! Grrrr!

Kanske kommer jag gästblogga något mer här. Ifall jag orkar. Jag är lite bekväm av mig och sover 95% av tiden.

Det här är Marie, och hennes fina svenska halblod Polegro, som är 21 år. Polegro hade hemskt svårt med alla flugor och myggor, och det här var en av de svåraste fotograferingarna med häst som jag utfört. Just eftersom flugorna besvärade honom så, han kunde inte stå still och hans ögon var ständigt vinklade bakåt.

Istället föreslog Marie att de skulle gosa, och stå och mysa, då försöken till uppställda bilder verkligen inte fungerade. "-För det gör vi  ändå varje dag, och det kan han". Och jag tror henne verkligen! Det ser inte ut som om de står såhär för första gången, eller hur. Att Polegro dessutom blundar gör verkligen sitt till för stämningen.

Att fotografera hästar/hundar tillsammans med sina ägare är så roligt, för det är alltid sådana känslor mellan djur/människa. Och man får dessutom se den verkligheten med hästar som man kanske vanligtvis inte ser. Välputsat, rent och fint. Verkligheten med häst är inte sådan :O

Ja jisses, tänkt att det kan vara så stressande att vara ledig. Fast min semester börjar på måndag, oj så skönt det ska bli. Men jag har massor att göra, så jag känner mig inte riktigt avslappnad kan jag säga.

Lite av det som gör att jag inte hinner med det vanliga här hemma är på gund av att vi har en ny familjemedlem. Esther.

Gamla tanten Sonya tar det hela med ro.

I förrgår när det åskade så, hade jag gärna fotograferat blixtarna. Men när det fullomligt vräkte ner regn ville jag inte ut, varken med tanke på kameran eller mig själv.

Men igår kväll började det blixtra igen, och medan det fortfarande var uppehåll så gav jag mig ut, klockan var efter 12 på natten.

Först hittade jag inget bra ställe, det ska ju vara skapligt öppet men samtidigt är det lite otäckt att stå nära där det blixtrar. Första stället gav enbart ljussken bakom molnen. Fint, men inte det jag ville ha. Bytte ställe, och hamnade mitt i åskovädret med störtskur och blixtar precis ovanför mig. Jag hittade till sist en väg genom en sänka, där jag ställde bilen och kunde stå precis utanför.

Bilderna är tagna med Nikon D3s, objektiv Tamron 28-75 mm. Jag har fotograferat i S-läge, slutartiden är lite olika men mellan 5-8 sekunder. ISO 250 och manuell fokusering (oändlig). Stativ och fjärrkontroll (jag har trådlös) är ett måste.

Här är en bild på fina Islandshästen Tor och ägarinnan Lisbeth.

Har inte hunnit så mycket, barnen snor runt fötterna och det finns ingen arbetsro här hemma. Kanske inte meningen heller, när man är hemma. Men lite frustrerande att inte kunna göra något när jobben ligger och väntar... Nåväl, nu ska jag utfodra de små barnen med varsin hemmagjord hamburgare innan vi åker en sväng.

Äsch, jag tänkte posta ett inlägg utan bilder, men ångrade mig.

Men det får bli en bild från förra veckans fotografering. För jag har inte hunnit med någonting alls från dagen. Lyckades dock fylla mitt minneskort på femton gig. Hur lyckades jag med det? Så hemskt pinsamt att behövs avbryta för att rensa bilder.

Men det blev i alla fall en fotografering av ett svenskt halvblod, en fotografering av två whippetar och en fotografering av en islandshäst. Och i morgon är det dags igen. Chihuahuafotografering om vädret är med oss. 

Nu ska jag fortsätta med mitt digra jobb med överföring och rensning av bilder. Det behövs. I en av minneskortsfacken är det bara bilder från familjeaktiviteter, men det är inte överfört sedan länge (skönt med två misseskort i kameran), så det ska jag göra också. I morgon kanske det dyker upp en och annan bild från dagens fotograferingar.

Paret ovan känner ni väl igen vid det här laget :)

Jisses, jag som hade stora planer för den här kvällen.

Dvs att sitta och redigera och färdigställa de sista bilderna jag har kvar. Men, jag började må hemskt illa. Det finns inte en tillstymmelse till lugn och ro, barnen har sin snickarbänk i samma rum där datorn står och just precis nu (av alla tillfällen) ska de hamra och spika. När jag påpekade att jag inte mådde bra och inte ville höra allt hamrande kom Elis med sina gröna Peltor hörselskydd. Så dessa har jag på mig nu. Måste se idiotiskt ut.

Men ärligt, jag orkar inte sitta rakt upp längre för jag mår så illa, tror det är magkatarr på ingång. Det får jag med jämna mellanrum. 

Kanske hinner de sista bilderna i morgon innan jag ger mig av. Gudars hoppas detta är snabbt övergående, för sjuk kan jag inte bli. Har tre fotograferingar i morgon, häst-, hund-, och häst igen. Ska bli så skoj och jag längtar efter kvällen då jag får tanka in alla bilder från dagen och sedan sitta hela natten och redigera.

Kan bjussa på en bild från fotograferingen med islandshästen Zeda (de bilderna är faktiskt klara nu). Men sedan blir det sängen bums för mig.

I morgon blir det till att fotografera ännu fler söta islandshästar.

PS Ni som kollar bloggen kan väl även kika in på hemsidan (www.hannamariafoto.se) och ge lite respons. Jag blir så glad över alla responsmail som plingar in i min mailbox, och vill gärna ha fler) DS