Hästlös.

Min lilla tjej sedan 14 år tillbaka ägs nu av någon annan. Märklig känsla. Att inte längre äga en häst. Halva mitt liv har jag ju gjort det.



Men nu när allt är skrivet känns det ändå skönt.

En gammel-gammal häst som ändå är frisk önskar man ju inte avliva. Man vill att denne ska få ett lugnt sista hem, med några som bryr sig och har tid. En hästkompis att klia på manken och vifta flugor från.

Och, hon verkar ha fått precis ett sådant hem.


Namn

Mail

Url


   Spara?