Den här idén har jag haft i huvudet länge. Ja, sedan Elis fick den lilla parksoffan på sin födelsedag i april. Jag har haft allt i huvudet, ljuset, klädseln... Och idag låg solen perfekt, ingen blåst som förstörde och Elis på fint humör. Han poserade utmärkt efter vad jag ville. ("Kan du sätta dig lite längre framåt, och så av med foppatofflorna! Sedan vill jag att du suckar!") Och då fick jag till den här bilden. (Ja, nästan alla mina barnporträtt är styrda. Jag har innan kollat av ljus, rekvisita och planerat kompositionen. Men det skriver jag mer om en annan gång.) Efter lite finputsning i PS blev det slutgiltiga resultatet så här.