Min obefintliga uppdatering beror på att min dator blivit sjuk. 100% av kapaciteten används så fort jag startar den. Något körs i bakgrunden men virusprogrammen säger att allt är fine? Jag kan inte göra något utan att den hänger sig. Dessutom går det inte att öppna någon mapp, därför att alla undermappar har försvunnit. Man kommer inte åt någonting och inte ens Björn vet hur man ska göra.

Så, bloggen tar semester ett par dagar.

En liten bild på Alvin från idag.



Med hatten bak-och-fram.

En av mina favoritbloggerskor har en tävling på sin blogg, med temat "sommarljus". Så jag tänkte bidra med min min prästkrage jag tog i motljus för ett tag sedan.

Hoppas jag går vidare till jurybedömning :)

(även om ni nu inte är intresserade av själva tävlingen tycker jag att ni besöker kandy.se, för bloggen är riktigt, riktigt bra!)

Nyss hemkommen från ett kort arbetspass. Och ska inte göra speciellt mycket mer nu än duscha och lägga mig. Kanske en stunds läsning om jag orkar. Borde egentligen ut och röra på mig, men värmen, ack den värmen. (Utmärkt ursäkt för att kunna ligga inne och läsa, hehe)

Delar med mig av en (liten) bild på min svägerska Linda och hennes lilla flicka Ella.

Tre olika årsmodeller. En -05:a, en -06:a och en -07:a. Den senaste årsmodellen, -09, får ni se en annan gång :-) För nu ska jag soooova. Förbaskade huvudvärk. Idag har jag verkligen ätit, och druckit. Regelbundet, mellanmål och vatten. Enligt konstens alla regler. Och ändock kommer den där förbaskade huvudvärken smygandes på. Jag blir galen.

Barnen ser på film och jag själv har tagit en powernap. Jag trodde att jag hade sovit en halvtimme i alla fall, men det var åtta minuter. Jisses. Störtpigg blev jag av det i alla fall. Just nu planerar vad jag ska äta på jobbet. Jag är sugen på allt, gud vad jag är hungrig redan nu, och det är två timmar kvar tills jag kan äta.

Bilden nedan är Alvin och Björn på midsommarafton. Fast bilden innehåller ett fel, ser ni vilket?

Första dagen på jobbet efter semestern. Känns tuuungt.

Nedan en bild på Alvin igen. Det bara lyser bus i ögonen på honom. Rackarunge! Hur frestande är det inte att gå och lägga sig igen? Hela resterande familjen ligger i dubbelsängen där uppe och andas tungt. Jag vill också krypa ner där!

Minirosor har jag i ett kopparkärl i trädgården. Vita, rosa och blodröda. Jag tror att jag ska göra ett fösök att plantera dom i trädgården sedan, och hoppas att de överlever till nästa år.

När jag får min stuga uppsnickrad (från och med nu kommer jag kalla det Torp, jag har tidigare inte haft någon bra betäckning. Idag kallar vi det bara sommarstugan, men det är så långt att båda säga och skriva. Torp har jag inte velat använda då jag fakiskt trodde att torp var tvunget att vara gammalt, men så är det inte riktigt. Under medeltiden betydde torp "avskilt beläget nybygge", idag använder man det på lantligt belägna små sommarstugor, källa: wikipedia.se) ska jag har rosor i spaljéer. Och murgrönor. Och kaprifol, och mängder med vildvin. Jag älskar blommor som klättrar och bara blir större och breder ut sig. Kaprifol doftar underbart, rosor är vackra och vildvin blir fruktansvärt vackert att se på under sensommaren/hösten då bladen skiftar från knalligaste orange till djupaste blodrött.

Alvin är helt galen i sin hatt. Den ska med överallt. Storebror Elis hade den lika mycket, men nu har den gått i arv till Alvin. Och den sitter på så fort vi lämnar tomtgränsen. Igår försökte han pimpa den med gatukritor. Han vill ju helst av allt ha en rosa hatt, nu fick den rosa kritdamm på.

Jag är ledsen, det blir inga seriösa bilder nu på kvällen. Jag har känslopendlat med först begravnig på förmiddagen och sedan födelsedagskalas för 3-åringen här hemma. Är slut i huvudet, och det är dessutom värre än vanligt *s*

(Jag gjorde en kandy.se, haha!)

Äsch, detta börjar kännas som en fjortisblogg. Bara bilder på mig själv. Men ibland behöver man boosta sitt ego lite. Har man tur att se någolunda skaplig ut på en del bilder så känns det kul att kunna visa dom. För två år sedan var jag 15-17 kilo lättare. Skillnaden var enorm, och samtidigt minimal. Jag är trygg i mig själv och tycker inte att mina mjuka konturer ligger mig till last. Därför känns det inte så farligt att ha gått upp.

Men, jag måste erkänna att det var trevligare att ha de där kilona någon annanstans än runt arslet, och man behöver inte ta femtio bilder för att får fem man är nöjd med. Bantningsnojjor, kroppsfixering och annat känns dock ganska passé, det överlämnar jag med varm hand åt andra. Jag är för gammal för sådant. Dock kanske jag skulle se till att få en släng bulimi nu innan bikinisäsongen helt är över. Jag lider faktiskt periodvis av falsk bulimi, jag äter gott, mycket och fel och, ja. Det där sista momentet får jag (som tur är) aldrig till.

En av min bästa vänner heter Cicci.

Vi träffades genom jobbet när Cicci började jobba där jag jobbade. Vi insåg att vi hade samma knäppa åsikter och humor, och samma värderingar om saker runt om. Som givet för en underbar vänskap :-) Numer har vi två barn vardera barn i åldrarna 5, 4, 3 och 3 år. Vi ses flera gånger i veckan i och med jobbet, men försöker även ses både med och utan barn.  

Igår fick jag med mig en av mina bästa vänner ut en sväng. Jag ville ha lite nya självporträtt, samtidigt som jag var sugen på att själv få fotograferia i det fina kvällsljuset. Och de två timmarna tillsammans med en bra vän gav mig mycket skratt och glädje. Ibland är det kul att umgås utan barnen, och bara göra som man vill. Man kan varandra, man kan skämta om saker man slipper förklara för andra varför man skrattar så man kissar på sig.

Sådant är kul, och så välbehövligt.

Lite sorglig bild tycker jag. (I efterhand ser jag att jag kunde ha arrangerat bilden bättre. T.ex. lagt lite vita, vissna blad runt den lilla flaskan)

Ja, jag gillar dom :)



Gillar teckningen. Alla ränder, nästan så man känner sig hypnotiserad.

Vi var (vår vana trogen) till Kolmården nu i veckan. Det hör till på sommaren. Mina favoritdjur är zebror. Jag har alltid gillat dom, och den här gången stod de så nära.

Jag hade med mitt Nikon 70-300mm, och fick många gliringar från folk runt omkring om kamerautrustningen. Det är många kilon att släpa på, jag överväger alltid om det är värt besväret att kånka på systemaren när vi är på familjeutflykter. Men lilla vattentäta Canon-kameran fick följa med också, för lite familjebilder.

Laddar just nu ner en testversion av Photoshop Elements 8. Jag har ju version 6 av den. Men har tappat bort plasthöljet runt skivan, där koden finns. Så jag kan inte använda programmet. Lite snopet. Fast jag kan inte påstå att jag använde det speciellt mycket, men det är ändå ett alternativ här på den bärbara när det bara gäller enkel redigering.

En minipelargon från min blombord.




(Jag är skapligt trött på att sitta vid datorn då den är så grymt seg och hela tiden varnar över dåligt minne. Det inspirerar knappast till några stordåd. Suck.)

Lite för sent blev det med fikapaus vid sjutiden. Inte kollade jag på klockan när jag ställde mig och bakade. Men gott blev det.

Äppelkaka med vaniljsås.

Och doft av min underbara jasminbuske. Om jag kunde spara någon av sommarens dofter skulle det absolut vara doften från bland annat jasmin. Underbart!

(Receptet på äppelkakan är egenkonstruerat. Detta är en vanlig sockerkaka, med skivade äpplen i. Äpplena har jag rullat i strösocker och kanel innan jag lagt dom i ett snyggt mönster. Och så självklart vaniljsås till. Vill man lyxa till det kan man strö mandelmassa över innan man skickar in det i ugnen. Det blir grymt gott, men det är sällan jag har mandelmassa hemma till sådana här spontanbak. Gräddningstiden på kakan är runt tio minuter längre än en vanlig sockerkaka.)

Ja, jag verkar uppdatera veckovis numer. Men ni vet väl själva hur det är, man prioriterar inte datorn när det är så fint ute. Min personliga blogg skriver jag ju i från mobilen. Ibland, så ni som vet adressen kan ju läsa där.

Visst är det fint med alla prästkragar nu? Jag vill ha en uppsjö av dom här hemma. Gärna ett helt hav. Försökte sprida frön förra året, men det gick inte. Dock köpte jag två plantor jag ska stoppa ner i jorden. Hoppas de överlever till nästa år.