Lite för kort dock, med tanke på alla virvlar han har i håret. Han ser ut som ett virvelmarsvin i huvudet.





Elis är också klippt. Men honom tog pappa till frisören. Vilket syns på frisyren. Björn tycker att ju kortare desto bättre.

Under en stund bland vitsippor och mossa fångade jag lite fler vårtecken.

Jag hade torkat Elis efter en No2-session på toaletten här om veckan. Jag säger åt honom att han är klar, och han drar upp byxorna, klättrar upp på toalettstolen och sedan får jag en riktigt blöt puss och en stor kram. Och så säger han. -"Du är min hjälte!"

Det kändes inte så illa. Jag visste inte att jag var så bra på att torka skit.

♥

Denna hade jag tänkt kasta. Alldeles utfrätt och överexponerad var den. Tror till och med att jag använde blixt. Men efter en stunds jobb tyckte jag den blev riktigt fin.

www.wallsofglass.se

Jag kan inte påstå att jag lever som jag borde. Eftersom det är jag som styr inköpen här hemma kan jag också se till att vi äter ännu mer vegatariskt. Men det är inte bara att ersätta korven med en morot, även där kommer moralen in. Det ska vara mat som barnen gillar, det ska helst vara närodlat, ekologiskt, utan tillsatser och konstiga ämnen. Det ska vara billigt men ändå nyttigt, det ska pruduceras och fraktas med goda villkor för alla inblandade. Mat är svårt, och man kan inte ersätta ett ont med ett annat.

Men. Jag är ändå stolt över att ha två barn som alltid gräver bland grönsakerna först när vi äter. Vi äter inte kött varje dag. Men vi kan bättra oss. Ovanstående bildspel var ingen nyhet. Jag är medveten om hur djuren har det, jag blundar inte för det. Men det är inte det första jag tänker på när den billiga grillade kycklingen åker ner i varukorgen.

Men gud, hur kan man ha så makalöst ont i armarna efter lite petande bland grenar och kraffsande bland löv? Armarna känns som gelé, och jag hittar hundra ursäkter för att slippa lyfta dom. Bara det här blogginlägget gör att jag blir alldeles trött. Tänk så jag offrar mig.

Skulle egentligen vilja sova nu, men väntar på en maskin tvätt som ska in i tumlaren. Första vändan lades in vid sextiden. 1.5 timme senare skulle jag flytta över det till tumlaren, men då var hälften av tvätten torr (?). Den måste fått fnatt. Maskinen alltså. Ja, jag får i och för sig alltid fnatt på den där tvättmaskinen. 1.5 timme senare springer jag ner mitt i utfodringen av barn för att flytta över till tumlaren, men då är tvätten dyngsur istället. Fick köra centrifugen en gång till och nu ligger allt i cirkulerande värmeblås. Jag kom helt efter i mitt tvättschema.

Jag vill köpa ny tvättmaskin. Men Björn är snål ekonomisk. Det är ju en Electrolux, dom behöver aldrig bytas ut. Maskinfan har stått sedan tidernas begynnelse typ, tror det skrället är äldre än tvättstugan den står i. Men det är bara att mecka isär och beställa nödvändiga delar. (När detta egentligen ska ske har jag aldrig fått svar på) Med maskiner har jag ingen talan. Trots att tvätten är mitt område. (Jag visade tydligt att jag anvarar för det när jag gick på en försäljares vackra ord tidigare det här året. Då beställde jag tvättmedel och sköljmedel för 3200:- i Björns firmas namn. Lite makt måste jag ju få ha. Dessvärre fick jag betala allt från mitt eget sparkonto, vilket kändes, pja. Onödigt. Mina egna sparpegar ska ju gå till roligare saker)

Nu ska jag nätshoppa lite. Vad vet jag inte, är inte i behov av något men är så himla shoppingsugen. Så det blir väl lite skor och handväskor.

Snart exploderar det med vitsippor. Det har redan börjat lite varstans, men det finns inga riktigt vita hav ännu. Dock var gårdagen en helt underbar vårdag. Barnen plockade blommor och la i en korg och det var (stundtals) riktigt varmt. Kändes nästan som en saga.




Idag kommer vi spendera tid vid stugan. Mest kratta löv, men det är skönt att röra på sig. Barnen har skitkul vid vattnet, det står vid vattenbrynet och kastar löv och pinnar och "metar". Tänk att vi har vatten vid tomtgränsen, det är ju för bra för att vara sant.

Man kan även gå till "dammluckorna". Numer finns det inga luckor och vattnet rinner i samma tempo hela tiden. Men det är otroligt fint där. Kan tänka mig hur det ser ut när vitsipporna blommar.

Köpte en liten kökssoffa (till) idag. Denna gång med förvaring under. Trären furu. Bollade med papps om jag skulle vitlacka den, eller måla den vit som vanligt. Det föll på lacken. Björn tycker ju att allt jag tar hem blir vitt, variation förnöjer liksom. Slipade hela soffan innan jag började.

Men det blev fult. Riktigt fult. Två timmars muttrande av allehanda svordomar och humörpendlande var förgäves. Alvin hann knöla in spik i högtalaren på bilen, slarva bort reservnycklarna, sjösätta alla leksaker i den djupaste delen av allt vatten samt blöta ner sig fullständigt innan han gav upp och ville in. Lät honom sitta hos en sovande Elis och se film.

Sedan beslöt jag att måla istället. Fram med grundfärgen. Hann hålla på i trettio minuter innan det började regna.

Så nu är jag grinig.

Det vill sig liksom inte idag. Kånkade in soffan och här står den nu och stinker.

Jag blänger på den emellanåt och ska försöka få fram motivationen att fortsätta. Hatar att lämna halvdana saker. Om jag bara visste när Björn kommer hem, han hade ingen aning. Och mobilen lämnade han hos sina föräldrar lägligt nog. 

Efter gårdagens besök i Katrineholm inköptes såpbubblor. Eller blåsbubblor som barnen envisas med att kalla dom.



Tänk att det kan vara så kul att leka med dessa. Sonya tycker nog att det är minst lika kul att jaga bubblorna, och när barnen sätter igång och blåser lovar jag att det sätter sprätt på gammelvovven.

Ända tills jag säger "vänta". Då stannar hon upp och låter bubblorna singla ner runt ansiktet. Och på "varsågod" kastar hon sig över dom.

Jag hoppas bli uttagen till tävling hos kandy.se med denna bild:



Man kan vinna en förstoring av en bild hos sumopix.com. Låter som det skulle passa mig perfekt. Jag har så många bilder jag skulle vilja förstora, men det blir aldrig någonsin av...

Ni som velat ha en vårfotografering, nu börjar det bli dags att boka en fotografering. Antingen på er själva, på era barn eller er tillsammans.

Från och med nästa vecka skulle jag tro att det finns tillräckligt med blommor och grönska för att det ska bli fina, våriga bilder.

Kontakta mig geneom mail: [email protected], eller på facebook, eller lämna en kommentar här nedan så återkommer jag till dig.

Ser fram emot att få fota just Dig eller Ditt barn :-) 

Har inte de största redigeringsmöjligheterna här på den bärbara datorn, men kan bjuda på ett skapligt porträtt på Alvinino som vi tog igår. Då var vi vid stugan, och Alvin och jag giick ner till dammluckorna och tittade.

Gårdagen spenderades på Plantagen, bland annat. Köpte på mig kaprifol och tre olika sortes vildvin. Vet ni hur vildvin ser ut? Det klättrar om det får stöd, och på hösten blir det veckert orange-röda färger. Tre olika sorter köpte jag, samt en ljus och mörk-rosa kaprifol, en hallonplanta och sedan sex stycken murgröna. Stora delar av vår tomt går inte att göra något åt än så länge, då marken ska jämnas till och träd ska fällas. Runt huset kan vi inte sätta något i planteringsväg då vi inte putsat färdigt och dessutom har båda trapp och altanbygge kvar. Så jag är bunden till min lilla plätt, där får jag pyssla istället.

På förmiddagen ska vi åka till stugan, jag har på omvägar hört att vår tomt används till avställningsplats för husvagnar och bilar. Så jag ska ställa upp lite blommor vid tomtgränsen, så det faktiskt syns att det numer finns aktivitet där. Sedan ska jag ta med barnen till dammluckorna, och se om det kan vara någon fart på vattnet där.

Eftermiddagen kommer ägnas åt trädgårdspyssel här hemma. Kanske jag far en sväng till BP´s och köper jord, och eventuellt åker till pappa & mamma och gräver upp en vinbärsbuske jag fått.

Premiärsniffning av vitsippor. Alvin är överlycklig. Han har väntat hela långa vintern på att få plocka blommor.

Inte sola med BUS (brun utan sol). Kan sluta illa.



(har lagt en på melontexture, ändrat blandningarna, suddat och och sedan framhävt i olika lager)

Om man nu bortser från melontexturen så visst blev porträttet ganska fint?

Detta sysslade jag med i går. Har två gamla fönsterramar i källaren som jag pillade loss glasen ur, skrapade och slipade.

Det färdiga resultatet får stå i matrummet tills trapphuset är färdigt.

Igår var jag och mammsen på trädgårdsmässa i Älvsjö. Då trädgårdsarbete inte ligger som mitt största intresse så kände jag en viss tvekan inför besöket. Jag trodde nog det skulle handla om olika plattläggningar och pooler. Och inget mer. Men jag blev grymt förvånad över att se att det faktiskt passade mig också, då det var mycket inredning och uterum och småsaker. Precis vad jag gillade. (Då jag som sagt är ganska ointresserad av trädgårdsskötsel hade jag grymt svårt för att svara på SVT´s fråga om trädgårdsskötsel och annat. Fruktansvärt pinsamt, tordes inte ens se nyheterna igår utifall klippet var med. Brrr.)

Jag köpte inte speciellt mycket, det finns så grymt mycket saker, men det mesta går faktiskt att få tag på häromkring. Ett par handskar från Garden Girl (som får grymt högt betyg av mig. Visst kostade de en slant, men de är så välgjorda att man inte ens känner att de sitter på), två krokar, en glasvas i form av en liggande blomma samt sju små miniflaskor med hänge att sätta skott eller enskilda blommor i.

En liten blåsippa.

Solsidan.

Love it!

Ja, nu och hela resterande påsk är jag ledig.

Det ska firas.

Har hyrt film. Och köpt godis för 11 kronor. Jag slår på stort ikväll. Har säkert tjugo filmer här hemma som jag delvis inte sett. Där jag sovit till slutet. Eller mitten. Eller hela. Men det blir aldrig av att se dom färdigt. Hur tänkbart är det att jag på dagen skulle sitta vid tv´n? Jag skulle inte lyckas se något ändå, eftersom små barn alltid envisas med att störa mig när jag har kvalitetstid. Dom stör mig annars också, oavsett vilken form av kvalitetstid jag försöker åtnjuta.

Men nu ska jag det.

Dessutom. Jag har inte hunnit påskpysslat. Inte påskpyntat (om inte den vissna busken med finska färgerna i fjädrar som hänger halvt upp och ned utanför dörren räknas) och jag har inte gjort någon påskmat. Sån taskig morsa jag är. Barnen kommer växa upp och inte veta sammanhanget mellan påskhare och godis och Jesus bebådelsedag och Marias korsfästning och tomten och alla hans lärjungar.

Jag får förlita mig på att (för)skolan tar sin pedagogiska uppgift på allvar och informerar mina barn om sådant när jag själv envisas med att överbevisa alla andra om min egen förträfflighet.

Nä, dags att sova nu. Först dusch, sedan pyamas, sedan sova.

Eller visst ja. Glömde. Hade ju hyrt film.

Det verkar som om jag har snöat in på svartvita bilder, och så ska det ju inte vara. Allt är inte snyggare i svärtvitt, men mycket. Dessutom tycker jag om att efterbelysa och skugga mycket, för att få mer djupa bilder än om de läggs i vanlig gråskala.

Det är så lätt att försöka göra sig själv snyggare på bilder. Ni vet, plocka bort finnar, greja med ögonfärgen. Till sist går det till överdrift, och det blir mer ett projekt än ett porträtt. Förbättra men inte förändra, och gränsen är svår ibland. Speciellt när man ser hur lätt det blir när man vet hur man ska göra. Man plockar och förbättrar och lägger till och drar bort.

Så gärna jag hade velat ha en alldeles soft rosa mild hy, klarblå ögon, inte en rynka och inga ringar under ögonen. Men så fejk det hade blivit. Alla ni som umgås med mig vet ju hur lite det stämmer med verkligheten. Man ska inte ta bort det som är personliga drag, men störande saker som plockar bort uppmärksamheten från rätt saker tycker jag faktiskt är okey att ta bort.

Vad har jag gjort med bilden nedan då?

Skärpat upp ögonen, plockat bort en finne på kinden, tagit bort lite blänk efter blixten och sänkt mättnaden. Jag tycker porträttet avspeglar verkligheten, vad tycker ni som träffat mig?

Jag har just nu jordens längsta rast. Även kallad delad tur. Så, jag passade på att ta några självporträtt, för skojs skull. Har inga nya bilder på mig själv.

Och jag lyckades äntligen få den trådlösa fjärrutlösaren att fungera. Fanns inte någon instruktion med när jag köpte den, så jag har faktiskt inte vetat om den varit trasig eller om jag inte vetat hur man gör. Den har bara två lägen, en med 4 sekunders fördröjning och en vanlig. En sändare och en mottagare. Mottagaren har fått signalen  (blinkat grönt) men sedan inte slutit när jag tryckt av (blinkat rött). Och då har den ju liksom funkat, fast ändå inte. Direkt man startar kameran har objektivet fokuserat och letat och sedan stängt av sig.

Men nu! Hittade jag i förgreningen där man kan anpassa mottagaren till olika kameror, ett glapp. Och när jag tog i hårt så satte sig förgreningarna tillsammans som ett smäck. Det funkade! Gahh vad glad jag blev. Alltså var det bara glappt.

Till min gamla systemare var det ju plättlätt, en liten fjuttig sändare och inställningen till fjärre gjorde man i kameran. Ju bättre kamera desto krångligare inställningar.

Usch, det står en stor godisskål här. Jag har inte tagit en bit. Börjar jag kan jag sjutton inte sluta. Påsk och jul är fulla av allt för mycket godis. På kontoret står en stor skål chokladägg vid entrén. På mitt jobb erbjuds jag hela tiden, och här hemma finns det visst nu också. Jag mår så mycket bättre om jag inte äter godis och skit, men ibland jag inte motstå.

Den här veckan är tuff, och det är hemmet, barnen och fotograferandet/datatiden som blir lidande. Jag hinner absolut ingenting när det är såhär flera dagar i rad. Mängder av jobb, och minimalt med umgänge med familjen. Någon av mina 12 schemaveckor blir så här, och det ser man inte när schemat läggs men när man väl jobbar det känner man att man skulle prioriterat en ledig stund framför timmarna. På denna schemaperiod jobbar jag delat på måndagen, ledig tisdagen, delat på onsdagen, möte+kväll på torsdagen och eftermiddag/kväll på fredagen samt delat lördag och söndag. Många kvällar det.

Så. det är med att uppdatera med bilder kommer liksom i sista hand. Bloggen (bloggarna) fyller mig med inspiration och glädje när tiden finns. Jag tänker inte ha pressen att uppdatera när jag inte har tid. Så borde det vara för alla som bloggar.