Nallebebis.

Detta är lilla söta Charlie som jag fotograferade för nästan två veckor sedan. Då var han två veckor gammal. Sånär som på en dag.

En familj till.

Nu har jag äntligen slutredigerat bilderna från familjefotograferingen vi hade förra söndagen.




Ska nu börja med bilderna från en syskonfotografering som jag hade samma dag, men de bilderna har jag inte hunnit ta i ännu. Bara att köra igång :)

Smile, my darling.

Det här är en av mina favoritbilder, inte bara från den fotograferingen vi hade, utan den hamnar på min top-tiolista bland bra bilder.

Jag fick inte många léenden från henne. (Förutom när någon kittlade). Men som jag tidigare skrivit, léenden är inte allt.


Och just den här bilden är uppljusad, och så har jag lagt ett ljusrosa, mjukt, filter över. Bara för att jag själv gillar det.

Orginalbilden är mer neutral, men minst lika fin.

 

Mina, mina och bara mina.

Vad jag älskar de här små killarna. Det går inte att förklara. Jag är så underbart lyckligt lottad som har dem vid min sida. Jag behöver inte skriva mer. För de är mitt allt. Verkligen.



(Bilden ovan gör mig så glad, för Elis hade precis fått sin Batman-tröja. Han var så mallig över den! Och just på bilden spänner han musklerna och kollar hur fin han är...)

Jag älskar kvällssol. Lågt, stående kvällssol.

Elis.

En bild på Elis från vår höstpromenad igår.


Familjefotografering.

Ännu en familjefotografering färdigredigerad, och tänkte ni skulle få se några stycken bilder från förra söndagen.



I morgon blir en full dag, tre fotograferingar under loppet av tre timmar. Puh!

(men jag gnäller inte, det är självvalt och jag njuter varje sekund jag får göra det jag gillar)

Höstfotografering.

Hade en liten oplanerad fotografering med mina fina hundar. Elis var med som muthjälp med godis till de små rackarna. Sonya är lättast att fotografera då hon sitter still och är lätt att muta. Esther kräver mutor i stora mängder för att hålla sin 800-grams kropp på plats. Men jag gillar bilderna, har så lite kort på mina hundar. Och det är lite träning för dem, sitta still när man går en bit ifrån.



BTW, har ni sett den omänsklingt ohundligt långa tungan på Esther? Hehe.

En tidig morgon...

för några veckor sedan åkte jag ut och letade efter dimma. Helst i kombination med kor. Men jag hittade endera, inte tillsammans. Så, tyvärr. Det blev bara dimma, men det var himla fint ändå.

 

Sovmorgon...

Eftersom jag inte sover speciellt länge på morgonen, gör Sonya det åt mig. Hon tvekar inte en skund att ligga ett par minuter timmar extra i sängen, med solen skinandes in.

Parfotografering.

Tänk så fort tiden går! Världens klysha, men det stämmer så väl. Dagarna bara rasar i väg.

Förra veckan fotograferade jag ett fint par ute vid Yxtaholms slott. Amanda och Daniel.