Jag vet inte riktigt vad jag tycker om det. Man vill ju visa det bästa, och jag gillar inte fotobloggar där bilder läggs in på rad bara för att det ska vara just bilder. Då avstår jag hellre helt. En bild ska ju säga något, betyda eller avspegla i alla fall någonting och inte bara fylla en tom yta.

Det värsta jag vet är att komma med förklaringar som ska ursäkta en dålig bild, så nej. Jag vill inte komma med ursäkter. Men just i torsdags kväll, var det här det bästa som gick att få. Och att vara ute i två timmar utan att kunna visa en endaste bild känns tråkigt. 

Så.

Det är ett dåligt fotografi. Man ska inte ger sig ut och leta rådjur i mörker och dimma.

Men jag har försökt att göra det bästa av bilden. Lagt på några texturer, som ger bilden lite mer "old photo"-karaktär. Och då, som bild, kan jag ändå gilla den. Lite grann.

Tekniskt sett är den botten.

Dimman låg så tät att jag knappt kunde se vägen framför mig, och jag hade vänt hemåt då klockan blev mycket (21.10) och ljuset började försvinna. Men det här rådjuret var det sista, hade sett fyra olika flockar tidigare under bilturen. Denna stod så nära jämfört med de andra. Runt 25 meters avstånd, och var inte ett dugg rädd. Då mörkret började komma vred jag upp ISO till 1600. Det gör ju i och för sig detsamma med tanke på dimman.

Någon som vill ge kritik på bilden? Alla tre läsare här, ni är så sparsamma med orden. Vad kunde jag gjort annorlunda?